Analys av protokoll KF2024-05-13-paragraf 53-82

En analys av protokoll från kommunfullmäktiges sammanträde:

KF2024-05-13-paragraf 53-82.pdf

Ekonomisk översikt.

Årsredovisning 2023.

Överskott: Kommunen redovisade ett överskott på 36 miljoner kronor för 2023, vilket är positivt. Detta överskott berodde främst på positiva resultat från energibolag och högre skatteintäkter än väntat.

Negativt balanskravsresultat: Trots överskottet hade kommunen ett negativt balanskravsresultat, vilket innebär att det finns ett underskott som måste åtgärdas. Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att återställa detta underskott.

Potentiella försämringar:

Åtgärder för att återställa underskottet: För att åtgärda det negativa balanskravsresultatet kan kommunen behöva genomföra besparingar eller öka inkomsterna, vilket kan leda till högre avgifter eller skatter och minskning av tjänster.

Här hittar vi antagligen skälet till att kommunen vill säga upp avtalen med Spendrups som i dagsläget ger dem ”en form av storkundsrabatt” vilket det varit en del uppståndelse kring på senare tid.

Artiklar i Nya Ludvika Tidning angående avtalet:
Miljonsmäll för Spendrups – kommunen säger upp avtal – Nya Ludvika Tidning
Här är Spendrups bestämda svar till kommunen: ”Självklart besvikelse” – Nya Ludvika Tidning

Vad är ett balanskravsresultat?

Balanskravsresultatet är ett mått som används inom kommunal ekonomi för att säkerställa att kommuner och regioner följer principen om god ekonomisk hushållning. Det innebär att intäkterna ska täcka kostnaderna under en viss period, vanligtvis ett år. Om kostnaderna överstiger intäkterna uppstår ett negativt balanskravsresultat, vilket indikerar ett underskott.

Hur kan det finnas ett överskott och samtidigt ett negativt balanskravsresultat?

Balanskravsresultatet fokuserar specifikt på kommunens lagstadgade krav på ekonomisk balans, och detta kan påverkas av flera faktorer som inte alltid speglas direkt i det totala överskottet. Här är några möjliga förklaringar:

1. Ettårigt överskott vs. långsiktiga förpliktelser:

• Kommunen kan ha haft ett bra år vad gäller intäkter och kostnader (vilket ger ett överskott på 36 miljoner kronor), men om det finns ackumulerade underskott från tidigare år måste dessa tas i beaktande. Balanskravet innebär att kommunen måste kompensera för tidigare års underskott innan överskott kan räknas som positivt.

2. Specifika balanskravsjusteringar:

• Vissa intäkter eller kostnader kan exkluderas när balanskravet beräknas, enligt lagstiftning och redovisningsprinciper. Till exempel kan vissa engångsintäkter eller kostnader inte räknas med i balanskravsresultatet, även om de påverkar det totala överskottet.

3. Orealiserade intäkter:

• Kommunen kan ha redovisat intäkter som ännu inte har realiserats fullt ut (till exempel uppskjutna skatteintäkter eller framtida försäljningar). Dessa kan bidra till det redovisade överskottet men inte beaktas i balanskravsresultatet.

4. Underfinansierade åtaganden:

• Kommunen kan ha långsiktiga åtaganden (t.ex. pensionsåtaganden, långsiktiga investeringsbehov) som inte fullt ut speglas i det årliga resultatet men som påverkar det totala ekonomiska läget. Balanskravsresultatet kan reflektera en mer konservativ syn på kommunens ekonomiska hälsa.

Vad kan ett negativt balanskravsresultat betyda för kommuninvånarna?

Som invånare i Ludvika kommun kan ett negativt balanskravsresultat innebära att du kan förvänta dig några av följande förändringar:

1. Minskning av tjänster och service: Kommunen kan behöva minska personal eller resurser inom vård, skola och omsorg, vilket kan påverka kvaliteten på dessa tjänster.

2. Högre kostnader för tjänster: Avgifter för exempelvis barnomsorg, äldreomsorg, fritidsaktiviteter eller andra kommunala tjänster kan höjas för att täcka underskottet.

3. Försenade projekt och förbättringar: Planerade förbättringar av vägar, parker, skolor och andra offentliga platser kan försenas eller inte genomföras alls.

4. Skattehöjningar: Fastighets- eller kommunalskatten kan öka, vilket innebär högre kostnader för hushållen.

Åsikt rörande skolan.

Eftersom skolan redan idag lider av underfinansiering, anser vi att skolan måste fredas från ytterligare besparingskrav samt en omfördelning av resurser måste till för att uppfylla skollagens krav på likvärdig utbildning, anpassad undervisning och rätt till stöd för alla de barn som mer eller mindre tvingas att avstå skolan pga. NPF diagnoser, mobbing och en i övrigt skadlig skolmiljö.

Det är dags att Ludvika Kommun lever upp till sina egna förpliktelser:

En av landets bästa skolkommuner - Ludvika kommun

”

Vi prioriterar barn och unga. För att kunna trivas och prestera behöver barn och unga känna sig trygga. Vi satsar på skolan – från förskolan för de allra minsta till grundskolan och gymnasiet. Utbildningen och kunskaperna ska förbättras, så att ungdomar efter avslutad skolgång står väl rustade för fortsatta studier eller jobb.

Det här ska uppnås under perioden 2021−2025:

• Grundskoleelevernas kunskapsresultat ska förbättras

• Gymnasieelevernas kunskapsresultat ska förbättras

• Eleverna ska känna sig trygga i skolan

• Utbildningen i förskolan ska stärkas

”

Observera att det står ”ska uppnås”.

Vad kan vi som kommuninvånare göra?

Engagera sig i beslutsprocessen.

1. Delta i möten: Delta i kommunfullmäktiges möten och uttryck dina synpunkter och oro över eventuella nedskärningar i skolan.

2. Kontakta representanter: Kontakta dina lokala politiska representanter och framhäv vikten av att bibehålla eller öka resurserna till skolan, särskilt för elever med NPF.

Följa utvecklingen.

1. Övervaka beslut: Håll dig uppdaterad om kommunens budgetbeslut och hur dessa påverkar skolan.

2. Använda media: Använd lokala medier för att lyfta frågan och skapa medvetenhet bland andra invånare.

Rösta.

Vid val, rösta på ett parti som förstår att framtiden är nu! Vi måste ha politik som ger förutsättningar att ta hand om våra barn, äldre och sjuka.